Finns det farliga grodor i sverige
Grodor
- Uppslagsorden "Groda" samt "Grodorna" leder hit. på grund av andra betydelser, titta Groda (olika betydelser).
Grodor existerar en samlingsnamn på grund av vissa arter inom ordningen stjärtlösa groddjur. dem bildar dock ingen enhetlig taxonomisk samling samt äger ej nödvändigtvis en närmare släktskap tillsammans med varandra än tillsammans andra arter inom ordningen. dem skiljer sig ifrån paddorna främst genom för att huden existerar slätare samt fuktigare samt för att dem hoppar fram snarare än kryper likt paddorna utför. Arterna förekommer inom tropiska samt tempererade regioner ovan all världen. Europeiska arter hotas främst från för att deras våtmarker fylls igen alternativt vid bas från trafikleder likt ligger mellan deras olika reproduktions- samt levnadsområden.
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Storleken varierar väldigt många, ifrån enstaka centimeter upp mot ovan 30 centimeter till goliatgrodan. dem besitter långa bakre extremiteter såsom ger dem tillfälle för att utföra långa hopp. Huden existerar slätare samt fuktigare än hos paddor. Dessutom äger grodor ej stora, knölformiga parotidkörtlar på baksidan ögonen såsom paddorna. Pupillerna besitter ett oval form eller gestalt. Vanligen finns väl utvecklad simhud mellan tårna vid dem bakre extremiteterna.
Som varenda stjärtlösa groddjur saknar vuxna grodor svans; ynglen existerar däremot svansförsedda, dock svansen försvinner successiv medan dem utvecklas mot vuxna individer.
Sinnesorgan
[redigera | redigera wikitext]Grodor saknar ytteröron, utan trumhinnan mynnar direkt vid huden samt existerar klart märkbart hos dem flesta grodor (till skillnad ifrån paddorna, vilket äger otydligare trumhinna). Hörseln existerar dock god, samt påminner inom omfattningen ifall människans. Högfrekventa ljud (över 1000 Hertz) uppfattas direkt via trumhinnan, medan ljud från lägre tonhöjd når innerörat via benstommen. mot skillnad ifrån svansförsedda groddjur besitter grodorna stämband, samt dem kommunicerar ofta tillsammans med varandra tillsammans lockrop, varningsrop samt andra sorters läten. Hannarna äger vanligen nära dem undre käkvinklarna hudpåsar liksom förmå blåsa upp. Dessa används till för att öka lätens resonans.[1]
Livscykel samt levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Som vattenlevande larver (yngel) äter dem alger, växtdelar samt smådjur, varför dem fungerar liksom filtrerande renhållare. då dem förvandlats samt påbörjat sitt landliv äter dem maskar, sniglar, spindlar samt andra småkryp. dem existerar dessutom själva omtyckta bytesdjur till enstaka rad andra organismer – inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig blir dem ofta att ge liv åt större insektslarver samt vid nation äts dem mot modell från olika smådäggdjur samt fåglar. Groddjurens levnadssätt samt fortplantning besitter anpassats efter ett upphöjd dödlighet inom dem lägre åldersklasserna. beneath den årliga lekperioden producerar exempelvis ett åkergrodehona enstaka äggsamling tillsammans med cirka 1 500 vanligtvis för fortplantning hos djur. från dessa överlever mellan fem samt tio fram mot myndig ålder då dem själva förmå delta inom fortplantningen. Resten från honans fortplantningsansträngning detta året kommer ekosystemet mot sektion inom form eller gestalt från näring samt att födas. då grodor föds, föds dem tillsammans med gälar. Medan dem växer utvecklas lungor vilket dem använder vilket fullvuxna.
I regioner tillsammans tempererat klimat sammanträffar lektiden tillsammans med våren, dock inom subtropiska samt tropiska områden finns inga särskilda parningstider. Hos vissa arter såsom lever utanför Europa förmå honan lägga upp mot 20 000 vanligtvis för fortplantning hos djur (jämför rom).
2009 fann zoologer ifrån bland annat Museum für Tierkunde enstaka färsk grodart inom Anderna, Sydamerika. Arten existerar således små för att den kunna sitta vid enstaka tumnagel samt äger fått namnet Noblella pygmaea. Grodan hittades vid 3100 meters höjd inom Valle dem Cosnipata inom Peru. mot skillnad ifrån dem flesta andra grodarter existerar detta färdigutvecklade små grodor vilket kommer ur äggen, ej grodyngel. Den lilla grodan existerar således helt anpassad mot en liv vid land[2].
Utbredning samt biotop
[redigera | redigera wikitext]Arterna förekommer inom tropiska samt tempererade regioner ovan kurera världen.
Förekomst inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]I landet förekommer detta 8 arter grodor: vanlig groda, åkergroda, ätlig groda, långbensgroda, gölgroda, lövgroda, lökgroda samt klockgroda. samtliga dessa arter existerar fridlysta inom landet.
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Grodor existerar ett polyfyletisk team inom ordningen stjärtlösa groddjur. Detta innebär för att grodorna ej bildar ett enhetlig taxonomisk lag samt dem besitter ej nödvändigtvis en närmare släktskap tillsammans med varandra än tillsammans med andra arter inom ordningen, såsom exempelvis paddor. inom nästa familjer inom ordningen förekommer detta arter såsom inom dagligt anförande kallas till grodor:
Grodor samt människor
[redigera | redigera wikitext]Hot samt status
[redigera | redigera wikitext]Flera grodarter existerar hotade. Orsakerna existerar dels för att småvatten samt våtmarker inom massiv omfattning beneath dem senaste 200 år dikas ut, fylls igen alternativt blir igenväxta. Även skogsbrukets passage ifrån lövskog mot barrskog påverkar flera arter. flera grodor dödas inom trafiken då dem försöker överkorsa dem vägar likt utgör vandringshinder mellan reproduktionsområdena samt levnadsområdena. till för att skydda grodorna således för att dem ej blir krossade sätter skyddsorganisationer samt frivilliga människor upp stängsel nära vägens kant. Grodorna fångas inom hinkar vilket existerar ingrävda längs stängslet samt bärs sedan ovan vägen. Ofta räknas grodorna på grund av för att ett fåtal enstaka uppskattning från områdets population. ett ytterligare tillfälle existerar fast installerade tunnlar beneath vägarna.
En utfall från exploateringen existerar för att enskilda populationer reducerar inom omfattning, vilket leder mot för att populationer isoleras ifrån varandra. Avståndet mellan populationer blir mot slut således stort för att erhålla alternativt inga individer klarar från för att vandra ifrån den en mot den andra.
Som sällskapsdjur samt föda
[redigera | redigera wikitext]Grodor förekommer ibland vilket sällskapsdjur. Vissa plockar grodrom alternativt grodyngel samt låter dem utvecklas inom akvarier. inom landet existerar detta tillåtet till vanlig groda, vanlig padda samt åkergroda beneath förutsättning för att djuren släpps åtgärda inom identisk vätska likt dem samlades in. på grund av övriga fridlysta arter (det önskar yttra samtliga andra arter inom Sverige) existerar detta förbjudet.[3]
Grodlår anses inom flera länder såsom enstaka delikatess, bland annat inom land i västeuropa, Belgien samt Italien. smakförmåga samt konsistens existerar likt kycklingkött. Numera importeras grodlår ofta ifrån Indien samt andra asiatiska stater.
Grodor inom kulturen
[redigera | redigera wikitext]Grodor existerar vanliga fabeldjur, exempelvis inom fabeln angående skorpionen samt grodan alternativt inom sagan ifall grodprinsen. ett internationellt känd antropomorf groda existerar Kermit inom Mupparna. Kända svenska antropomorfa grodor existerar exempelvis Grodan Boll samt Skurt.
Grodor samt paddor brukar även associeras tillsammans med trolldom. en klassiskt tema inom sagan existerar grodprinsen likt förvandlas mot enstaka groda samt bara förmå återställas från enstaka kyss ifrån enstaka prinsessa.
Enligt svensk folktro borde man undvika för att skada enstaka groda – detta kunde existera ett människa, mot modell enstaka prinsessa, alternativt en inte av denna värld väsen såsom uppträdde inom grodgestalt. – Stundom betraktades grodan liksom en gårdsrå vilket man borde artikel skrämd ifall. – ett man, likt ville vinna enstaka flickas älskade, skulle slå ihjäl ett groda samt ur dess skelett ta en ben, vilket liknade ett hake, samt fästa detta inom flickans textilier. – ett individ, vilket skilt orm samt groda åt, ägde förmåga för att lindra ett barnaföderskas smärtor. – termen groda inom betydelsen "dumt yttrande" torde härröra ifrån ett folksaga ifall enstaka flicka, ur vars munhåla grodor hoppade, då denna talade. – andra namn vid groda existerar klossa, tossa samt hoppetossa, mening vilket även kunna beteckna klumpig alternativt enfaldig kvinna.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^Fog, Kåre; Schmedes, Adam; Rosenørn dem Lasson, Dorthe (2001) [1997] (på dk). Nordens padder og krybdyr. København: Gads Forlag. sid. 36-38. ISBN 87-12-02982-3
- ^Ny grodart existerar enstaka centimeter utdragen, Catenazzi, Alessandrio, Illustrerad Vetenskap nr 12 2009.
- ^Naturvårdsverket, Fridlysta arter, läst 2018-11-17
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Mattison, Chris (1987) (på engelska). Frogs & Toads of the World. ISBN 0-7137-2355-6
- Fog, Kåre; Schmedes, Adam; Rosenørn dem Lasson, Dorthe (2001) [1997] (på dk). Nordens padder og krybdyr. København: Gads Forlag. ISBN 87-12-02982-3