Vilka regler gör det svårt för fn

FN:s säkerhetsråd ansvar existerar för att upprätthålla världsfred samt avvärja hot mot den internationella säkerheten. Medan generalförsamling är kapabel diskutera vilket internationellt bekymmer likt helst, ägnar sig säkerhetsrådet enbart åt problem att diskutera liksom rör fred samt säkerhet. FN:s samtliga medlemsländer äger åtagit sig för att följa säkerhetsrådets beslut samt genomföra dem.

Säkerhetsrådets uppgifter:

• Undersöka varenda konflikt alternativt situation såsom förmå leda mot ett internationell konflikt.
• Presentera förfaringssätt samt förlikningsvillkor på grund av för att erhålla fram enstaka lösning.
• Rekommendera handlingar mot varenda hot alternativt aggressiv handling.
• Presentera förslag till generalförsamling inom samband tillsammans omröstning från generalsekreterare

Medlemmar

Säkerhetsrådet består från 15 medlemmar varav fem existerar permanenta medlemmar. Dessa är: USA, Storbritannien, land i västeuropa, Ryssland samt Kina. dem fem permanenta medlemsländerna äger vetorätt samt är kapabel fanns till sig stoppa en beslut inom rådet.

Övriga tio medlemmar väljs in vid numeriskt värde kalenderår vardera i enlighet med modellen fem länder ifrån Asien samt Afrika, numeriskt värde ifrån Latinamerika, numeriskt värde ifrån gruppen västra europa, Kanada, Australien samt Nya Zeeland samt en ifrån Östeuropa.

Ordförandeposten innehas enstaka tidsperiod inom taget samt cirkulerar bland medlemmarna inom bokstavsordning efter ländernas engelska namn. landet besitter nära fyra tillfällen suttit inom säkerhetsrådet: 1957-58, 1975-76, 1997-98 samt 2017-2018.

Mötesordning

Till skillnad ifrån generalförsamling håller ej säkerhetsrådet regelbundna möten.
då likt helst dygnet runt förmå medlemmarna inom säkerhetsrådet kallas mot sammankomst tillsammans några timmars varsel. Därför måste varenda nation såsom existerar medlem inom rådet ständigt äga enstaka representant vid område inom New York.

Slutna samt öppna möten

Säkerhetsrådet håller därför gott likt dagligen möten likt kallas konsultationer samt likt ej existerar offentliga. nära dessa förmå såväl parterna inom ett konflikt liksom generalsekreteraren delta alternativt synpunkter inhämtas ifrån andra aktörer, mot modell humanitära organisationer

I rådssalen hålls dem offentliga mötena var uttalanden läses upp samt omröstningar tillsammans handuppräckning sker. Hur länderna tänker omrösta existerar redan klarlagt inom dem informella mötena.

Beslut samt vetorätt

Säkerhetsrådet antar enstaka mängd resolutioner varenda tid. på grund av för att en resolutionsförslag bör vandra igenom måste man äga nio ja-röster från femton tänkbara samt bland dessa dem fem permanenta medlemmarnas. Dessa äger vetorätt, vilket innebär för att dem plats på grund av sig förmå stoppa en beslut. Vetorätten existerar omdiskuterad samt flera länder ifrågasätter den. Vetorätten gäller ej inom således kallade procedurfrågor. Läs mer ifall användandet från vetot

Hur hanterar säkerhetsrådet konflikter?

Vilka åtgärder säkerhetsrådet är kapabel besluta angående står inom FN-stadgans avsnitt oss samt VII. då ett konflikt liksom hotar internationell fred samt säkerhet blossar upp, uppmanar säkerhetsrådet parterna för att vandra mot förhandlingar på grund av för att åtgärda konflikten vid fredlig väg.

Säkerhetsrådet är kapabel även föreslå egna lösningar vid konflikten. angående strider äger utbrutit existerar säkerhetsrådets inledande steg för att erhålla stopp vid striderna – eldupphör – sålunda för att förhandlingar mellan parterna förmå börja. Säkerhetsrådet förmå upprätta enstaka fredsbevarande styrka vilket får mot övning för att bland annat övervaka en vapenstillestånd.

Fredsframtvingande åtgärder i enlighet med avsnitt VII inom stadgan

Om en alternativt flera länder ej följer säkerhetsrådets beslut förmå rådet besluta ifall sanktioner mot landet/länderna inom fråga. andra länder uppmanas då för att avbryta sina kontakter tillsammans landet/länderna. detta förmå handla angående diplomatiska, kulturella samt idrottsliga utbyten, flygförbindelser samt affär. Rådet förmå nyttja vapenembargo på grund av för att minska resurser vid vapen hos parterna samt därmed tvinga fram ett fredlig svar. mot rådet finns flera sanktionskommittéer knutna, såsom bör övervaka för att sanktionerna besitter effekt. Läs mer angående sanktionskommittéerna

Användandet från våld

Som sista utväg kunna säkerhetsrådet besluta ifall kollektiva militära insatser tillsammans riktig för att nyttja våld. Dessa är kapabel antingen existera beneath FN:s kommando samt flagg, såsom inom Kongo 1961, Somalia 1992 samt Östtimor 1999. alternativt därför är kapabel säkerhetsrådet godkänna för att medlemsländer genomför stridsinsatserna, liksom inom Korea 1950 samt Irak 1990 var en antal länder deltog inom respektive bidrag beneath USA:s kommando.

Varför ingriper ej FN oftare?

En från dem vanligaste frågorna ifall FN handlar angående varför ej FN ingriper oftare samt mer kraftfullt. detta man inom inledande grabb då tänker vid existerar varför ej säkerhetsrådet kunna fatta fler samt snabbare beslut.

Ofta existerar detta enstaka svår balansgång var hänsyn måste tas mot ett rad faktorer. varenda medlemmar inom FN existerar mäktiga stater samt dem bestämmer själva ovan sina territorier samt sin lagstiftning. FN får ej blanda sig inom länders enskilda angelägenheter. Detta existerar ett betydande utgångspunkt inom FN:s stadga samt hur detta internationella samarbetet bör bedrivas samt behärska ett fåtal legitimitet hos samtliga medlemmar.

Men, hur bör FN reagera då civilbefolkningen lida samt landets personlig statsmakt ej förmå skydda sina medborgare alternativt mot samt tillsammans själva utövar våld mot dessa? detta finns ett tröghet inom FN-systemet, samt medlemsländerna äger ofta många olika synsätt vid politiska konflikter.

Under den tidsperiod likt gick beneath beteckningen ”det kalla kriget” lamslogs många från arbetet vid bas från stormakternas låsta positioner. kvar existerar vetorätten inom säkerhetsrådet en hinder. Dock finns detta sedan 2005 ett chans på grund av FN för att ingripa oftare..

Skyldighet för att skydda

Sedan hösten 2005 besitter FN beslutat för att detta råder enstaka skyldighet för att skydda civilbefolkningar ifrån folkmord, etnisk rensning samt krigsbrott. inom princip innebär detta för att FN bör behärska fatta beslut angående tvingande åtgärder till för att skydda civilbefolkning samt liksom alltså sätter mänsklig säkerhet framför principen ifall medlemsländers suveränitet. Läs mer angående skyldighet för att skydda